~*dagens teknik*~
Så för ett tag sedan var hon på någon visning av gamla bodar. Inne i en utav dem stod ett bord, som var högre på mitten och sluttade nedåt mot kanterna, som en utbredd kon. På det här bordet fanns en vev, och en knottrig kavel. Ingen visste vad det var men mormor Eva gjorde det. Hon hade nämligen suttit vid ett sånt och hjälpt sin mamma att trycka ut vasslen ur smöret när de hade kärnat det. Ganska gammaldags tycker vi? hon sa i alla fall så här om det igår, skrattandes och skrockandes:
"jaa, det är inte så konstigt att folk tror att man är från medeltiden egentligen, det tror jag med ibland!"
Det var så roligt sagt. Men det ligger mycket sanning i det också. Utvecklingen har ju gått i en rasande fart på 80 år. Många äldre följer med utvecklingen. Men jag förstår också dem som bara tycker det är jobbigt. Speciellt inom tecknik och it. Min mormor kan nog fortfarande inte ringa på sin mobil, det går liksom inte ihop för henne att grön lur ät att svara, och att röd lur är att lägga på. Konstigt kanske vissa tycker, men det är nog inte det! Likaså när vi gav farmor en dator, bara att lära henne dubbelklicka tog tid. Internet? Helt obegripligt, vad är det? Och så har vi ju mamma, tills ganska nyligen, kunde hon inte mellanslag på mobilen. Men vadå, det är förståeligt.
Jag undrar just hur jag kommer att ta det när jag blir gammal, och hur långt har tekniken gått då? Man blir nästan lite rädd inför tanken att det kommer att vara som i science-fiction filmerna. Med kanske inbyggda chip i hjärnan som fungerar som telefon. Man behöver bara tänka att man ska svara så lyfts "luren"
Jag tycker fortfarande att folk ser schizofrena ut när det går omkring på stan och pratar i hands-free. De talar ut i bara luften! Därför är jag fortfarande slav över luren, och behov av närhet till min mobiltelefon...
PS! Glöm inte att kika in på min andra blogg också DS!