0

Morning glory

Min pappa ligger och är på väg in i kastrullskåpet i jakt på möss. Efter att ha sett en grå liten en springa över vardagsrumsgolvet när jag var ensam hemma här förra veckan, och efter det hitta musbajs under diskhon, känns det betryggande att halva pappa knölar runt därinne. När vi renoverade byggde inte karlarna igen hålet därunder Och vem vet vad som finns där bakom! Pappa sitter med armarna i vädret och fantiserar sagolikt för mina nyvakna barn till frukost om vilka tunnlar som kunde finnas där bakom! Som en hel sagovärld! Mina barn blir alltid fängslade av hans busighet och min minsting springer ivrigt runt hans ben och "assisterrar". Sötnosen, berättar vart allt ska vara. Glömmer totalt bort frukosten som mamma svettigt kämpat ihop (omelett)
 
Sen blir det bråttom, pappa (deras morfar) ska ta med dem ut på landet, dit han och mormor bor, så jag får ha vuxentid idag (i min värld är det att jobba). Det är alltid lika spännande att klä på barn med tidspress.... Tillåt mig att utbrista fyfan! Alltså, man tjatar och tjatar och tjatar. Säger till sonen att gå och kissa och sätta på sig strumpor. Och han står kvar där i sin fantasivärld och lyssnar in genom ena örat och ut genom det andra. Medan jag svettigt klär på lillebror och morfar lyfter upp honom så han nån gång är stilla, faller den äldsta ur sitt fantiserande och utbrister:
 
"Mamma du måste sopa här! Och glöm inte att städa toaletten!"
 
Gud så vi skrattade, ja tack för den liksom! Hejdå på er så får ni se om jag hinner skura toaletten (not!)
De går iväg utanför mitt köksfönster, min pappa och mina fina små barn. Förlåt för att mamma är trött, jag tycker inte om att vara trött omkring barnen. Man är ingen rolig människa då. Samtidigt måste man våga vara trött och sur och trumpen också, inte så hård mot sig själv. De ser så fina ut där de går tripp trapp trull, fulla med liv alla tre. Det känns så oerhört skönt att mina barn är som de är. Trygga, utåtriktade, ärliga. Nånstans måste jag ha lyckats i uppfostringsprocessen, lite i alla fall. Jag vet att de kommer få en bra dag, och det är det viktigaste.
 
Nu ska jag sväva runt här hemma till Yoga-musik, försöka väcka min trötta kropp med en kopp kaffe till. Kanske får jag lite energi av den svala cykelturen till jobbet. Kanske vaknar jag till av mina kollegors varma leenden. Men ikväll då kommer ÄNTLIGEN min man hem igen. Det är härligt att längta när han äntligen kommer stå där.
 
Ha en fin dag alla <3
 

Kommentera här: