2

Pottan! Varning för kiss/föräldrasnack

Yes, jag har av någon outgrundlig anledning börjat potträna min son. Tänkte inte börja med det förrän om ett år eller så, men Casper gillar pottan, eller, han accepterar att sitta på den. Man kan säga att jag "forcerar det" genom att sätta honom med pottan på skötbordet, på bordet när vi äter, eller på diskbänken när jag diskar. Och där sitter han! Nöjd som få. Vi leker, läser, busar och sjunger. Gör pottstunden trevlig! Vissa gånger kan han sitta säkert en halvtimme och försöka utan att nåt händer, det är lite svårt såhär i början att veta HUR ofta han kissar. Men idag har jag haft riktigt flyt! Vid tre satt han en bra stund men sen så. Då klappar vi alltid händerna efteråt, torkar med toapapper och studerar kisset, så han får se att han gjort det. Jag försöker också att alltid ta honom därifrån så fort han har kissat så han förstår att det är det som är tanken.
Anyways, vi gick och handlade, och det första jag gjorde sen när vi kom hem var att sätta honom där igen. han hade inte gjort i blöjan på hela tiden ute utan istället kissade han pang bom ner i pottan --> YIIPPPEEEE!!!!!
Även nu ikväll har han kissat där, jag är så stolt!

Jag har inte lagt upp något mål, eller krav på att han måste sluta med blöja nu. Långsiktigt kan man säga med tanke på att det inte behöver börjas med förrän om kanske 1-2 år. Men det är så härligt att se att det går! Jag tror på att lägga upp alla sånna här saker väldigt långsiktigt. Hos oss har det iaf alltid fungerat skitbra. Casper har ex. från första stund alltid legat i sin säng varje gång han sovit. Det är numera hans borg, en plats för avkoppling (vår säng är en lekstuga......) han fick eget rum när han var fem månader. Jag tänkte att han inte var lika medveten då om att han faktiskt sov själv. Och tamefan det accepterade han med. Så det är samma sak där, i hans rum sover man, i vårt leker man =)

Jag menar inte att alla ska gör asom jag gör eller att det ska fungera för någon annan. Utan det jag vill säga är att vi föräldrar ska vara stolta över det vi gör, hur vi lyckas ledsaga våra barn och lära dem om livet. Jag är iaf jätteglad att jag lyckats förmedla pottan som något positivt. Om det nu rinner ut i sanden vet han ju att pottan finns där för honom senare.