~*Kvällskvist*~
Hej allesammans!
Sitter insvept i värsta filten, lätt uppjagad av koffeinet jag fick i mej liite för sent *suck* Att man aldrig lär sig att låta bli kaffet så sent på källskvisten...
Var hos barnmorskan idag. Bölade av mej över knölen och hon petade. Hon lugnande mej med att den faktiskt varit där ett tag, att den säkert kommit fram mer nu när jag gått ner i vikt och att det faktiskt kändes som det varit en fraktur där en gång i tiden varpå broskbildningen på benet. Hon lugnade mej faktiskt en hel del, så pass att jag klarat att att nääästan slå bort de hemska tankarna helt. Dock har jag fasansfullt ont i kroppen. Leder, muskler överallt! Främst i handlederna och fingrarna. Men även i tänderna och i magen och benen ja, som sagt, överallt. Ett tag undrade jag om jag åkt på nåt skit, typ flunsa. Eller om jag bara är helt utbränd av att ha oroat mej eller bara ändå som förälder. Det är det här som stör mej. Att inte veta. Imorgon ska jag i alla fall kolla knölen. Så kanske man kan höra om "ontet" på en gång. Ska gå efter jobbet, och hur sugen är jag på att jobba i det här tillståndet? Väldigt lite ska jag säga...Nej, som sagt, säger min läkare att allt är okej också kommer jag kunna släppa det här fullt ut. Och försöka vila upp min utarmade kropp...
Hos barnmoskan var det i övrigt bra iaf. Hade ett HB på 135, bra blodtryck och vägde 59,8kg, precis som innan graviditeten typ =) och jag kunde knipa jääättebra *haha* och så ska jag nog sätta in spiral hädanefter. Litar inte ett dugg på p-piller. Måste dock vänta på mensen, och som jag längtar! (helt sinnessjukt eller hur?) Men bara att få den och komma in i sin vanliga hormoncykel igen.
Fyfan, det är tufft att vara kvinna
godnatt!
Sitter insvept i värsta filten, lätt uppjagad av koffeinet jag fick i mej liite för sent *suck* Att man aldrig lär sig att låta bli kaffet så sent på källskvisten...
Var hos barnmorskan idag. Bölade av mej över knölen och hon petade. Hon lugnande mej med att den faktiskt varit där ett tag, att den säkert kommit fram mer nu när jag gått ner i vikt och att det faktiskt kändes som det varit en fraktur där en gång i tiden varpå broskbildningen på benet. Hon lugnade mej faktiskt en hel del, så pass att jag klarat att att nääästan slå bort de hemska tankarna helt. Dock har jag fasansfullt ont i kroppen. Leder, muskler överallt! Främst i handlederna och fingrarna. Men även i tänderna och i magen och benen ja, som sagt, överallt. Ett tag undrade jag om jag åkt på nåt skit, typ flunsa. Eller om jag bara är helt utbränd av att ha oroat mej eller bara ändå som förälder. Det är det här som stör mej. Att inte veta. Imorgon ska jag i alla fall kolla knölen. Så kanske man kan höra om "ontet" på en gång. Ska gå efter jobbet, och hur sugen är jag på att jobba i det här tillståndet? Väldigt lite ska jag säga...Nej, som sagt, säger min läkare att allt är okej också kommer jag kunna släppa det här fullt ut. Och försöka vila upp min utarmade kropp...
Hos barnmoskan var det i övrigt bra iaf. Hade ett HB på 135, bra blodtryck och vägde 59,8kg, precis som innan graviditeten typ =) och jag kunde knipa jääättebra *haha* och så ska jag nog sätta in spiral hädanefter. Litar inte ett dugg på p-piller. Måste dock vänta på mensen, och som jag längtar! (helt sinnessjukt eller hur?) Men bara att få den och komma in i sin vanliga hormoncykel igen.
Fyfan, det är tufft att vara kvinna
godnatt!